[et_pb_section bb_built=”1″][et_pb_row][et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text]<\/p>\n
Insikt 1. Varf\u00f6r jag \u00e4lskar den svenska sommaren<\/p>\n
Vi som skulle springa Musk\u00f6loppet f\u00f6r IF Linn\u00e9a tr\u00e4ffades vid Stadshuset f\u00f6r karavank\u00f6rning mot \u00f6n i n\u00e4rheten av Nyn\u00e4shamn. SommarStockholm hade s\u00e5 sakta vaknat upp och f\u00f6rv\u00e4ntningarna darrade i luften. Jag var halvhispig som vanligt n\u00e4r det vankas t\u00e4vling eller gruppsammankomster. Vi var ju inte \u00f6verdrivet m\u00e5nga s\u00e5 karavanen bestod av tv\u00e5 bilar med Nisse, Mormor, Johan och Ann-Sofie i den f\u00f6rsta, jag, Karin, Helena och Rebecca i den andra. Erik och Britta tog sig dit f\u00f6r egen maskin. Den natursk\u00f6na v\u00e4gen ner mot Nyn\u00e4s och pratet om l\u00f6pning p\u00e5 V\u00e4stkusten slog mig med kraft i br\u00f6stet. Svensk sommar \u00e4r underbar. K\u00e4nslan f\u00f6rst\u00e4rktes ytterligare n\u00e4r vi kom fram till Musk\u00f6 och startplatsen. D\u00e4r fanns loppis, korvgrillning, servering, ponnyridning och fullt med barnfamiljer. Knatteloppen var i full fart alla redan och det doftade varmt gr\u00e4s och landsv\u00e4g.<\/p>\n
Insikt 2. Varf\u00f6r jag \u00e4lskar nya bekantskaper och deras universum
\nJag \u00e4r \u201dnyfiken p\u00e5\u201d sedan n\u00e5gra \u00e5r tillbaka. Jag gillar att m\u00f6ta nya m\u00e4nniskor och h\u00f6ra deras historier eller bara titta. Se p\u00e5 ett kroppsspr\u00e5k, gester och miner, beteenden i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet. Det kanske inte m\u00e4rks p\u00e5 mig f\u00f6r jag sj\u00e4lv hispar runt och babblar hela tiden, men samtidigt har jag tentaklerna ut\u00e5t och skannar av. Jag brukar ta med mig intrycken och bearbeta dem, l\u00e5ta de ligga och gro lite grand f\u00f6r att sedan ta upp tankarna n\u00e5gra dagar senare. Ig\u00e5r var det m\u00e5nga m\u00f6ten, m\u00e5nga m\u00e4nniskor och framf\u00f6rallt fantastiska upplevelser. Ett glatt \u201dhej\u201d och lite prat med Jerry som sprang Hornstull-J\u00e4rna, Catti och Clarence glada nunor n\u00e4r de skulle heja p\u00e5 och fotografera. Deras peppande snack, banrekonstruktion och tips. TSM-Martin som skulle springa p\u00e5 puls under loppet. Brittas dotter som vann i sin \u00e5ldersklass, Coachernas mormor och mamma med underbare Filosofskrivande man. Eriks Malin som var en Jennifer Aniston-kopia och deras energiske hund (som bet mig i tummen s\u00e5 nageln sprack och b\u00f6rjade bl\u00f6da. Och jag som trodde att l\u00f6pare bara fick bl\u00e5naglar p\u00e5 t\u00e5rna!). Nya m\u00f6ten och nya historier berikar mitt liv.<\/p>\n
Insikt 3. Varf\u00f6r jag \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r hundar
\nJag f\u00f6rst\u00e5r dem inte. De \u00e4r l\u00e4skiga. Det k\u00e4nns som de vet precis vet hur r\u00e4dd och l\u00e4ttlurad jag \u00e4r. Ig\u00e5r fick jag ju beviset n\u00e4r jag trodde att hunden ville att jag skulle kasta en pinne \u00e5t henne, n\u00e4r hon i sj\u00e4lva verket var intresserad att \u00e4ta min tumme till middag. Jag kommer f\u00f6rmodligen inte f\u00f6rs\u00f6ka leka med hundar igen. Hur s\u00f6ta de \u00e4n m\u00e5 vara.<\/p>\n
Insikt 4. Varf\u00f6r jag undviker att t\u00e4vla p\u00e5 milen
\nBanan var riktigt tuff och jag gillar inte att springa n\u00e4r det \u00e4r varmt. Allts\u00e5 intalade jag mig sj\u00e4lv f\u00f6rst att Detta-\u00e4r-tr\u00e4ning-f\u00f6r-att-bli-b\u00e4ttre-p\u00e5-att-springa-i-v\u00e4rmen. Men jag fick kalla f\u00f6tter. F\u00f6rs\u00f6kte snirkla mig ur loppet genom att s\u00e4ga att jag gl\u00f6mt tuggummi och inte kan springa utan. Ann-Sofie halade upp ett paket Extra s\u00e5 var det problemet l\u00f6st. Clarence sa att vi skulle v\u00e4rma upp och kolla p\u00e5 den sista l\u00e5nga uppf\u00f6rsbacken, det gjorde vi. Den var nog drygt 400 meter och brant. Men nu visste vi ju att den var d\u00e4r. Banan skulle vara flack i 6 km, sedan 200 meter f\u00e4ltl\u00f6pning, lite terr\u00e4ng och sedan backen. Tjo-fl\u00f6jt. Det var 2 km nerf\u00f6r i b\u00f6rjan, sedan kom det minst 10 k\u00e4mpiga backar. N\u00e4r jag sprungit 8 km ville jag d\u00f6. D\u00e5 kom f\u00e4ltet\/\u00e4ngen. Det var som att springa p\u00e5 den tjocka mattan i gymnastiksalen. \u00c4ngen avslutades med en skogsbacke i 90 graders lutning. Tufft. Varmt och tufft. Det k\u00e4ndes som ett riktigt helvete och milen k\u00e4ndes s\u00e5 l\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5ng. Jag pinnade vidare, bara 2 km kvar. Som visade sig vara 2,4 km. Sista backen gick galant, all tantobacke- och V\u00e4sterbrotr\u00e4ning ger ju resultat. Att Catti stod och vr\u00e5lade positiva haranger hj\u00e4lpte f\u00f6rst\u00e5ss till! Under loppet undrade jag hela tiden vad jag h\u00f6ll p\u00e5 med. Efter loppet var jag hur n\u00f6jd som helst. Placerade mig p\u00e5 femte plats med tiden 52:22 p\u00e5 10,38 km.<\/p>\n
Insikt 5. Jag \u00e4r en mes
\nJag hade chans att golva v\u00e5r enda och o\u00f6vervinnerliga motst\u00e5ndare Anna Rahm redan vid efterregistreringen. Hon stod 15 cm bakom mig. Jag fegade ur, t\u00e4nk om hon skulle g\u00e5 s\u00f6nder, och jag skulle vara orsak till Sveriges nedg\u00e5ng i l\u00f6parv\u00e4rlden. Hon kollade in oss Linn\u00e9atjejer som stod i toak\u00f6n och tog plats. Vi var minst sagt v\u00e4lrepresenterade \u2013 vi utgjorde 50% av deltagarna p\u00e5 damsidan. I loppet d\u00e5, f\u00f6r i toak\u00f6n hade vi 90% representation.
\nN\u00e4r loppet startade hann jag aldrig springa ifatt henne, och dra om kull henne. Jag visste ju redan fr\u00e5n b\u00f6rjan att jag \u00e4r f\u00f6r sn\u00e4ll f\u00f6r s\u00e5nt egentligen. Efter loppet kom hon fram och gratulerade Rebecca till andraplatsen och Ann-Sofie till tredjeplatsen. Hon var trevlig. Vi tog kort och jag ser nog lite skr\u00e4md ut, jag var r\u00e4dd att hon skulle f\u00e5tt nys om min plan och ville bita mig i tummen hon ocks\u00e5.<\/p>\n
Skrivit av Marathon Mia, 13 juli 2008<\/p>\n